GIS & Geospatial Data

Data från Geographic Information System (GIS) och geospatial analys ger platsbaserade bevis för efterlevnad av miljön. Detta inkluderar satellitbilder för övervakning av avskogning, flygundersökningsdata från drönare för platsbedömning, markanvändning och zonindelningskartor för efterlevnad av regelverk, kartläggning av biologisk mångfald för ekologisk bedömning och vattenresursdata för förvaltning av vattendelar. Geospatial data är allt viktigare för efterlevnadsramverk som kräver platsspecifika bevis – bevis på att produkter är fria från avskogning, bedömer miljöpåverkan på specifika ekosystem eller visar överensstämmelse med markanvändningsrestriktioner.

Flera stora efterlevnadsramverk kräver platsspecifika bevis som endast geospatiala data kan tillhandahålla. EU:s avskogningsförordning (EUDR) kräver att företag verifierar att produkter inte är kopplade till avskogning – satellitbildsanalys är den primära verifieringsmetoden. TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) rekommenderar platsspecifik bedömning av biologisk mångfald med hjälp av geospatiala data. CSRD miljörapportering kräver platsspecifik redovisning av miljöpåverkan. Överensstämmelse med miljötillstånd kräver bevis på att platsspecifika villkor följs – utsläppsgränser, buffertzoner, gränser för skyddade områden. Geospatial data förvandlar geografi från en statisk beskrivning till verifierbara överensstämmelsebevis.

Satellit- och flygbilder ger högupplösta visuella bevis för upptäckt av avskogning, analys av förändringar i markanvändning, miljökonsekvensbedömning och övervakning av anläggningar – används för EUDR, TNFD och efterlevnad av miljötillstånd. Markanvändnings- och zonindelningsdata kartlägger fastighetsgränser, zonklassificeringar, skyddade områden och jordbruksmarker – vilket stöder EUDR due diligence och efterlevnad av markanvändningsregler. Kartläggning av biologisk mångfald visar artfördelning, habitatklassificeringar, ekologiska korridorer och skyddade arter – bevis för TNFD-avslöjande och nettovinstkrav för biologisk mångfald. Vatten- och naturresursdata inkluderar gränser för vattendelar, stressbedömningar i vattenbassänger och platser för mineralfyndigheter – vilket stöder rapportering om vattenförvaltning och CSRD-miljöupplysningar.

Geospatial data ansluts genom standardformat (GeoJSON, Shapefile, KML) eller API-integrationer med jordobservationsplattformar som Google Earth Engine och ESRI. Sustalium länkar geospatiala bevis till relevanta ramverk för efterlevnad – kartor för analys av avskogning till EUDR-överensstämmelseregister, habitatkartläggning till TNFD-avslöjande, markanvändningsdata till efterlevnad av miljötillstånd. Geospatial data är tidsstämplad och versionerad, vilket ger ett bevisande spår av miljöförhållanden vid specifika tidpunkter. För kontinuerlig övervakning integreras Sustalium med satellitdatatjänster som tillhandahåller periodiska uppdateringar - utlöser varningar när avskogning upptäcks eller skyddade områdesgränser närmar sig.

EU:s avskogningsförordning (EUDR) är den mest framträdande — den kräver geolokaliseringsdata för alla råvaruproduktionsplaner och satellitbildsanalys för att verifiera påståenden om avskogningsfria påståenden. TNFD-ramverket rekommenderar platsspecifik biologisk mångfald och ekosystembedömning med hjälp av geospatiala data. CSRD miljörapporteringsstandarder (ESRS E1-E5) kräver platsspecifik redovisning av miljöpåverkan, inklusive mätvärden för markanvändning, vatten och biologisk mångfald. Överensstämmelse med miljötillstånd för anläggningar kräver bevis på att platsspecifika villkor följs. Verifiering av koldioxidkrediter använder i allt större utsträckning satellitövervakning för markanvändning och skogsbruks koldioxidprojekt. Program för efterlevnad av jordbruket använder geospatiala data för spårbarhet på fältnivå och verifiering av hållbara jordbruksmetoder.